KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast ändrad 23 augusti 2023

Lagar: -

Rättsfall: NJA 1925 s. 184, NJA 1975 s. 298, NJA 1989 s. 224 ”Stångåstaden”, NJA 1993 s. 13, NJA 2005 s. 142 ”Ränteskruven”, NJA 2006 s. 206, NJA 2007 s. 519, NJA 2009 N 40, NJA 2015 s. 1072 ”Tryckerimomsen I”, NJA 2019 s. 23 ”Den betalande sambon”, NJA 2022 s. 3 ”Svartöns pris”.

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, kap. 1.4.8 med litteraturhänvisningar. J. Hellner, Om obehörig vinst, 1950; J. Herre & S. Johansson, Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt, SvJT 2020 s. 821; H. Karlgren, Obehörig vinst och värdeersättning, 1982; C. Martinson, Det nordiska funktionalistiska angreppssättet och obehörig vinst – Dieselfallet, JT 2019-20 s. 148; J. Munukka, Rättsmissbruk, i Stockholm center for commercial law, årsbok 2008, s. 135–164; J. Munukka, Är obehörig vinst en svensk rättsprincip? Ny Juridik 3:09 s. 26; A. H. Persson, Obehörig vinst som grund för betalningskrav, 2008 s. 1–12; M. Schultz, Nya argumentationslinjer – Obehörig vinst rediviva, SvJT 2009 s. 946 f.; M. Schultz, Obehörig vinst – motiveringar, SvJT 2012 s. 372;

Internationella instrument: DCFR Book VII

Vad är en princip? Hur kan den användas praktiskt?

Vad som utgör en rättsprincip och funktionerna med rättsprinciper är omtvistat. Jag kommer inte att hänvisa till den omfattande litteraturen rörande dessa frågor (se vidare allmän rättslära, rättsfilosofi).

Syftet med att ange principer på www.avtalslagen2020.se 1.3.1–1.3.9 är endast att peka på viktiga generella intressen som ligger till grund för specifika rättsregler. Principerna utgör inte självständiga rättsregler. Agerande som strider mot dem medför inte med automatik rättsliga konsekvenser. För att uppnå en rättsföljd krävs stöd i en rättsregel och det räcker alltså inte med stöd i en princip.

I NJA 2019 s. 23 ”Den betalande sambon” uttalade HD (med avseende på principen om obehörig vinst):

Obehörig vinst kan användas i olika betydelser. Det kan vara fråga om obehörig vinst som en övergripande princip (metanorm) som ligger bakom och kan förklara olika regler i rättssystemet och som kan påverka rättstillämpningen på olika sätt, t.ex. som en faktor av betydelse när regler ska tolkas. Uttrycket obehörig vinst kan emellertid också referera till en självständig rättsregel.

Principer kan praktisk användas som kraftfulla argumentationsverktyg. Eftersom principerna förklarar bakgrunden till rättsregler (ratio legis) kan hänvisningar till principerna ge vägledning om hur en rättsregel ska tillämpas i en viss situation där kanske de intressen som principen ger uttryck för är aktuella.

Ofta står olika principer mot varandra och hur de bäst ska avvägas kommer till uttryck i specifika rättsregler. Om en motpart argumenterar med stöd av en viss princip, finns ofta möjlighet att motargumentera med stöd av en annan princip.

Principen om obehörig vinst

Rätten att göra vinster är en grundsten i marknadsekonomiskt orienterade rättsordningar. Somliga vinster är emellertid inte acceptabla, och de kallas ibland för obehöriga vinster. För att en vinst ska vara obehörig uppställs en rad krav.

Det ska föreligga ett berikande (vinstargumentet). Här råder svårigheter beträffande frågan om när i tiden berikandet ska föreligga; vid förmögenhetsöverföringen eller senare.

Berikandet ska sakna rättslig grund (obehörighetsargumentet). Vad som ligger i detta är svårt att avgöra när det inte är fråga om kriminella handlingar. Ett berikande är inte obehörigt om det grundar sig på en avtalad rättighet.

Berikandet ska ha skett på någon annans bekostnad (bekostnadsargumentet).

Den berikade parten ska inte ha befogad ansvarsfrihetsgrund.

Principen om obehörig vinst kommer till uttryck i särskilda lagbestämmelser, t.ex. i 65 § köplagen och 18 kap. 3 § handelsbalken. Principen om återgång och värdeersättning vid ogiltighet har sitt principiella ursprung i principen om obehörig vinst. Detta gav HD uttryck för i NJA 2016 s. 799, där en part hade rätt till avkastningsränta på det kapitalbelopp som motparten skulle återlämna.

I juridisk litteratur är det omstritt om obehörig vinst endast är en princip eller om den dessutom är en självständig oskriven rättsregel, se J. Hellner, Om obehörig vinst, 1950; H. Karlgren, Obehörig vinst och värdeersättning, 1982; C. Martinson, Det nordiska funktionalistiska angreppssättet och obehörig vinst – Dieselfallet, JT 2019-20 s. 148; J. Munukka, Rättsmissbruk, i Stockholm center for commercial law, årsbok 2008, s. 135–164; J. Munukka, Är obehörig vinst en svensk rättsprincip? Ny Juridik 3:09 s. 26; A. H. Persson, Obehörig vinst som grund för betalningskrav, 2008, s. 1–12; M. Schultz, Nya argumentationslinjer – Obehörig vinst rediviva, SvJT 2009 s. 946 f.; M. Schultz, Obehörig vinst – motiveringar, SvJT 2012 s. 327.