KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 24 maj 2024

Lagar: 32 § kommissionslagen, 7 kap. 7 § försäkringsavtalslagen

Rättsfall: NJA 2007 s. 909 ”Jehanders grus”, NJA 2017 s. 203 ”Kravmjölken”, NJA 2020 s. 115 ”De försvunna korna”

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 280; K. Håstad, Obefogade hävningsförklaringar, i Festskrift till Håstad, 2010, s. 269; C. Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, 2011, kap. 12.4.9; E.M. Runesson, Licens till patent och företagshemligheter i avtals- och kontraktsrätten, 2014, s. 83; P. Samuelsson, Entreprenadavtal, 2011, kap. 9.9

Internationella instrument: -

Det förekommer att en part häver ett avtal utan grund. Det kan t.ex. vara så att den hävande parten felaktigt tror att motparten gjort sig skyldig till ett avtalsbrott eller att den hävande parten anser att ett avtalsbrott är väsentligt trots att det senare bedöms vara oväsentligt. En sådan hävning är obefogad och utgör avtalsbrott.

Torgny Håstad anser att en obefogad hävning är ogiltig men att den kan uppfattas som ett anteciperat kontraktsbrott (T. Håstad, De försvunna korna än en gång, JT 2020-21 s. 956, på s. 957). Jag anser att det är enklare och mer rättvisande att betrakta en obefogad hävning som ett avtalsbrott.

Medför en obefogad hävning att motparten har rätt till hävning?

En obefogad hävning utgör inte automatiskt ett väsentligt avtalsbrott. Det finns situationer där en obefogad hävning inte utgör hävningsgrundande avtalsbrott, trots att hävningen innebär att den hävande parten förklarar att den inte kommer att fullgöra sin prestation. I ett fall där den hävande parten redan har utfört sin prestation avtalsenligt, är det ofta så att den obefogade hävningen inte utgör ett väsentligt avtalsbrott.

I NJA 2007 s. 909 ”Jehanders grus” uttalade HD:

Det finns således inga direkt tillämpliga bestämmelser rörande påföljder vid kontraktsbrott i form av obefogad uppsägning eller hävning av återförsäljaravtal.

Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 280; K. Håstad, Obefogade hävningsförklaringar, 2010 s. 269; C. Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, 2011, kap. 12.4.9. P. Samuelsson uttalar beträffande entreprenadavtal (Entreprenadavtal, 2011, s. 311) att det inte kan uteslutas att en obefogad hävning ger upphov till hävningsgrund för motparten.

EXEMPEL: I ett aktieägaravtal mellan X och Y står att part som gör sig skyldig till väsentligt avtalsbrott är skyldig att överlåta sina aktier till motparten till ett lågt pris. X häver avtalet och begär att Y överlåter aktierna till X. Y – som inte har begått ett väsentligt avtalsbrott – åberopar X:s obefogade hävning, häver och begär att få köpa X:s aktier.

Medför en obefogad hävning att motparten har rätt till fullgörelse?

I vissa fall kan en part som utsatts för en obefogad hävning sakna rätt att kräva fullgörelse och måste nöja sig med ett krav på skadestånd. Rätten till fullgörelse behandlas på www.avtalslagen2020.se 12.2.

Medför en obefogad hävning att motparten har rätt till skadestånd?

Rätten till skadestånd behandlas på www.avtalslagen2020.se 12.5. Typiskt sett medför avtalsbrott rätt till skadestånd. I en situation där en part begått ett avtalsbrott som inte är väsentligt och den andra parten har hävt obefogat, kan alltså båda parter ha rätt till skadestånd: Den part som begått avtalsbrott mot en avtalad förpliktelse kan vara skadeståndsskyldig för den skada som detta avtalsbrott orsakat. Och den part som gjort en obefogad hävning kan vara skadeståndsskyldig för den skada som den obefogade hävningen orsakat (i normalfallet torde denna skada inte vara särskilt stor).

Jori Munukka uttalar (J. Munukka, Försäkringsbolags skadeståndsansvar för obefogad uppsägning, JT 2020-21, s. 437, på s. 481 och s. 486): ”Det enligt mig närmast ofrånkomliga att skadeståndsskyldighet skulle uppkomma för den som utan tillräckligt fog har sagt upp ett avtal antingen i förtid, utan att iaktta lagstadgad, avtalad eller skälig uppsägningstid för upphörandet, eller hävt avtalet, eller sagt upp avtalet och obstruerat motparten under uppsägningstiden”. […] Enligt min uppfattning svarar den som obefogat säger upp ett agentavtal eller ett kommissionsavtal fortsatt strikt för den skada som åsamkas motparten, även om lagstiftaren har valt att formellt klassificera detta som presumtionsansvar.”

Återkallelse (rättelse) av obefogad hävning

Se www.avtalslagen2020.se 11.2 om möjligheterna för en part som begått avtalsbrott att rätta (avhjälpa) avtalsbrottet.

Reklamation mot obefogad hävning

När en part gjort sig skyldig till obefogad hävning finns ingen lagstadgad reklamationsskyldighet men den följer av oskrivna allmänna avtalsrättsliga regler, Se www.avtalslagen2020.se 11.4.

HD ansåg i NJA 2017 s. 203 ”Kravmjölken” att en leverantör genom sitt beteende (konkludenta handlande) i kombination med passivitet förlorat sin rätt att få skadestånd på grund av en obefogad hävning.

7 kap. 7 § försäkringsavtalslagen handlar om att ett försäkringsbolag sagt upp försäkringsavtalet utan grund (dvs. gjort sig skyldigt till obefogad hävning). I ett sådant fall kan försäkringstagaren väcka talan om att ogiltigförklara uppsägningen (dvs. kräva fullgörelse) inom sex månader. Motsvarande formkrav gäller inte utan lagstöd. Det är alltså tillräckligt att reklamationen sker formlöst. I NJA 2020 s. 115 ”De försvunna korna” saknade HD anledning att pröva om försäkringstagare som krävde skadestånd på grund av obefogad hävning eftersom försäkringsbolaget inte gjorde gällande försummad reklamation.