Avtalslagen 2020 / 4. Fullmakt / 4.7 Intressekonflikt
4.7 Intressekonflikt
(1) Fullmaktsgivaren kan göra gällande att avtalet med tredje man ska jämkas eller lämnas utan avseende (se www.avtalslagen2020.se 6.2) när en fullmaktshavare träffat ett avtal som innefattar en intressekonflikt mellan fullmaktshavaren och fullmaktsgivaren som tredje man vid tiden för fullmaktshavarens agerande kände till eller kan antas ha känt till.
(2) En intressekonflikt föreligger om fullmaktshavaren företrädde tredje man eller träffade avtal med sig själv eller en sig närstående.
(3) Fullmaktsgivaren är förhindrad att göra gällande jämkning eller att avtalet ska lämnas utan avseende enligt första stycket om hen känt till intressekonflikten utan att invända mot den.
KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE
Senast uppdaterad 17 juli 2022
Lagar: 36 § avtalslagen 1915, 18 kap. 3 § handelsbalken, 17 § lag om framtidsfullmakt
Rättsfall: -
Litteratur: Prop 2016/17:30, J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 88
Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art. 2.2.7, PECL 3:205, DCFR II-6:109
4.6(1) Allmänt om intressekonflikt
Det är osäkert om denna bestämmelse motsvarar gällande svensk rätt.
Avtalslagen 1915 behandlar inte intressekonflikter mellan fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren. I 18 kap. 3 § handelsbalken framgår att en fullmaktshavare är oredlig om den brukar list mot fullmaktsgivaren eller vänder sig hans gods till nytta.
I 17 § lagen om framtidsfullmakt framgår att fullmaktshavaren saknar rätt att företräda fullmaktsgivaren om den har intressen som strider mot fullmaktsgivarens intressen, men det framgår inte av lagtexten om detta endast är ett åtagande i förhållande till fullmaktsgivaren eller om det också påverkar åtgärdernas giltighet i förhållande till tredje man.
I prop 2016/17:30 framgår i kommentaren till 17 §: ”Bestämmelsen i första stycket anger gränserna för fullmaktshavarens behörighet när fullmaktsgivaren och fullmaktshavaren kan ha motstridiga intressen. I en sådan situation saknar fullmaktshavaren rätt att företräda fullmaktsgivaren.” Detta tyder på att åtgärden inte är bindande ens om tredje man är i god tro.
Det är osäkert om 17 § lagen om framtidsfullmakt är analogt tillämplig på andra fullmaktsförhållanden. Min bedömning är att bestämmelsen ger uttryck för en oskriven avtalsrättslig regel som alltså gäller även utanför lagens tillämpningsområde. Det stöds av att motsvarande regel kommer till uttryck i UNIDROIT Principles Art. 2.2.7, PECL 3:205 och DCFR II-6:109. Möjligen finns stöd även i 19 § kommissionslagen om självinträde.
Min bedömning stöds också av att fullmaktsgivarens intresse av att inte bli bunden väger tungt vid en intresseavvägning mellan en fullmaktsgivare som "lurats" av en fullmaktshavare och tredje man att sluta ett för fullmaktsgivaren oförmånligt avtal.
Ett exempel på intressekonflikt är när en fullmaktsgivare dör och fullmaktshavarens behörighet kvarstår (enligt www.avtalslagen2020.se 4.5) och fullmaktshavaren också är dödsbodelägare eller arvinge.
I LexNova i augusti 2014 har jag (Christina Ramberg) kommenterat ett hovrättsavgörande om en förhandlande parts lojalitetsansvar och intressekonflikt vid försäljning av samtliga aktier i ett aktiebolag (kommentaren finns på min webbsida www.christinaramberg.se under artiklar).